VÄXTHUSEFFEKTEN

Den brittiske fysikern Alan Calverd har räknat på hur mycket tamboskapen världen över påverkar koldioxidutsläppen och kommit fram till att utsläppen skulle minska med 20 procent om alla tamdjursbesättningar togs bort från jordens beten.
Calverd presenterade sin undersökning i tidskriften Physics World. Siffrorna han kommit fram till är en betydligt högre siffra än den som världens länder har kommit överens om i det så kallade Kyoto-protokollet där ambitionen är en minskning av växthusgaserna med 5,2 procent.

Betesdjuren hinner under sin livstid släppa ut mängder av växthusgasen metan. Ett kilo metan har en 20 gånger större effekt på växthuseffekten än koldioxid. Enligt Miljöförbundet jordens vänner står idisslarna för mer än hälften av Sveriges totala metanutsläpp. Om Sverige ska leva upp till sina internationella åtaganden om att minska utsläppen av växthusgaser är detta ytterligare en omständighet som talar emot extensiv djuruppfödning med t ex kor och getter.

Menar man allvar med att försöka minska på utsläppen måste även källorna till metangasutsläppen angripas. Rent tekniskt finns det inte så mycket man kan göra för att minska utsläppen från ett nötdjursmatsmältningssystem. Ett principiellt betydelsefullt sätt vore att dra ned på konsumtionen av kött.

SKOGAR

Produktionen av kött är orsaken till den massiva skövlingen av de tropiska skogarna och deras förvandling till öknar. 300 000 kvadratkilometer med tropiska skogar förstörs varje år som en följd av boskapsuppfödningens behov av gräs. En vegetarian räddar 4000 kvadratmet- er med träd på ett år.

De indonesiska regnskogarna avverkas snabbare än någonsin. De artrika låglänta skogarna kan inom bara tio år vara försvunna för alltid. Den dystra framtiden målas upp i en ny rapport från World Resources Institute (WRI), Global Forest Watch (GWF) och Forest Watch Indonesia (FWI). På 1980-talet avverkades ungefär en miljon hektar skog om året, men i dag avverkas närmare två miljoner hektar varje år. Den indonesiska skogsarealen har minskat från 162 miljoner hektar 1950 till 98 miljoner hektar år 2000.
(Källa: TT 27/2-02)

För att få ett kilo protein genom djuruppfödning behövs 25 gånger större energi- och naturresurser än för att få samma mängd vegetabiliskt protein. Produktionen av en enda hamburgare kräver en lika stor mängd fossila bränslen som krävs för att köra en mindre bil 32 kilometer, eller tillräckligt med vatten för 17 duschar.

VATTEN

Vattenresurserna i världen håller på att utarmas. En av orsakerna till detta är den energi- och vattenkrävande produktion som det utbredda köttätandet i västvärlden resulterat i. Mer än hälften av vattnet som konsumeras i världen används till boskapsuppfödning och till att vattna mark för att ge mat åt boskapen. Medan mer än 20000 liter vatten krävs för att ”producera” ett kilo kött, krävs bara 227 liter för att få ett kilo vete och 454 liter för ett kilo ris.

Idag är omkring 840 miljoner människor undernärda, och om 20 år kan siffran ha stigit till mer än två miljarder. 19 av 23 städer med mer än tio miljoner invånare kommer då att ligga i fattiga länder, och med vattenbrist följer sjukdomar och undernäring. Jan Lundqvist från Stockholm international water institute, SIWI, hävdar att konsumtionsmönstren tydligt förändras mot en ökad efterfrågan på kött- och mjölkprodukter.

Den ökade vattenförbrukning som detta medför leder bland annat till att grundvattennivåerna sjunker drastiskt på grund av överexploatering. Detta har främst skett i tätbefolkade regioner i Norra Kina, Indien och Mexiko, men även i västländer. Dessutom förvandlas många floder till förorenade avlopp på grund av att de utnyttjas över sin kapacitet.
För att nå en hållbar vattenkonsumtion måste man finna sätt att producera mer livsmedel med mindre vatten. Denna strategi kallas för ”More nutrition per drop”, och där kan en övergång till vegetarisk kost vara en fruktbar strategi

I genomsnitt konsumerar en människa 1200 kubikmeter, m3, vatten per år i och med sitt födointag. En kubikmeter är lika med 1000 liter vatten. Men mängden varierar kraftigt i olika delar av världen. I de mest undernärda regionerna är konsumtionen endast 600m3/år, medan den är hela 1800m3/år i de rikaste regionerna där en stor del av födan består av kött.
I jämförelse förbrukar en rent vegetarisk diet endast 650m3/år, men det framgår inte av SIWI:s rapport om det är vegansk eller vegetarisk kosthållning som siffrorna gäller.